onsdag 25 mars 2009

Rapportarbete


Hösten och vintern 2007 undersökte vi en gårdstomt i norra Bohuslän vid namn Vålle (Lur 361). Det var en spännande grävning där vi kunde dokumentera huslämningar och fynd från tidig medeltid till förra sekelskiftet. Det fanns också en smedja på gården. Ja, och så en del förhistoriskt krafs förstås ;-) men fokus låg på den historiska gården. Efter många om och men har jag med hjälp av att antal kolleger tragglat mig igenom dokumentationsmaterialet och den tekniska rapporten är i princip färdig. Den lämnas till redaktionen denna vecka och så småningom kommer den att ligga på vår hemsida för nedladdning. Alltid lika skönt att avsluta ett stort jobb!
Det kommer att bli någon form av vidare bearbetning av grävresultaten i vetenskaplig och/eller publik form; detaljerna är dock inte helt klara ännu.

måndag 23 mars 2009

Utmarksbruk då och nu

Historiskt utmarksbruk i Västsverige är förstås stora arealer med bete på ljunghedar och i skogar. Men här finns också en omfattande småskalig järnhantering som ibland är synlig i form av slaggvarpar och blästugnar, men kanske vanligast genom alla små kolningsgropar som finns lite överallt. I ett skogsområde strax sydväst om Landvetter flygplats fann vi mängder av sådana i samband med ett detaljplaneärende. Tydliga vittnesbörd om skogens betydelse som ett viktigt resursområde, i Västsverige många gånger viktigare än det traditionella jordbruket.


Idag ser utmarksbruket annorlunda ut – storskalig virkes- och massaproduktion i monokulturella granplanteringar. Men en och annan koja bygger barnen då som nu!



Och fortfarande kan man ha träd till allt möjligt. Hur var det nu? – Home is whereever I hang my hat (vem sade det??)

Rapporterna från Landvetterprojektet finns här:

onsdag 18 mars 2009

Fina fynd i våtmark

Man är ute och utreder. Man hittar en fin liten våtmark. Tankarna kretsar kring offerfynd, associationerna går mot Käringsjön (i Halland) och andra maffiga fyndplatser. Glad i hågen gräver man ett schakt...

... och visst fanns det fina fynd här. Man ska nog dock vara hängiven det samtidsarkeologiska perspektivet för att fullt ut uppskatta ett fint litet hushållsinventar från mitten av 1900-talet eller så. Pyro och Blå blom från Gustavsberg, Ostindia från Rörstrand, en vademecumflaska och en hel del annat smått och gott .-)

tisdag 17 mars 2009

Besiktning

Våren är här och fältsäsongen drar igång. Vi ska jobba med utredningen av en bit av vägen öster om Veddige i Halland och idag var vi ute och tittade på sträckan. Det är ju mycket som ska göras...

Sällskapets ornitolog såg allt möjligt, här är det gäss som skådas. Roligast var kanske tre glador som hängde över Viskan. Ska de möjligen häcka här? Dessvärre fastnade de inte på bild.

Bra platser att fika och placera byssjor på måste ju kollas. Den här såg bra ut, med grillplats och fikabord. Inte ofta det är så välordnat (dock vet ju inte om vi kan använda platsen... men den ser bra ut). Och utsikten över den delvis utdikade sjön Dran stör inte alls. Såhär på våren kan man ana en del av dess forna stolthet.

En och annan fornlämning får ju besiktigas. Detta är Veddige 72, en mycket liten skans som uppges vara från Karl XI:s tid.

Och så måste man ju fika i solen. Första vårdagen var det idag!
(Vän av ordning kan lugnas med att vi gjorde lite mer än att fika och skåda fåglar. Men en av poängerna med det här jobbet är faktiskt att man kan gå ut soliga vårdagar och titta på allt möjligt ;-))

fredag 13 mars 2009

The soundtrack of my life

Fick en utmaning av Leif att lista tolv låtar som betytt något extra i mitt liv. Utmaningen är antagen och finns på min andra blogg.

tisdag 10 mars 2009

Vardagsbilder

Det finns en och annan därute som ser arkeologi i ett romantiskt skimmer – arkeologer som ligger och petar i marken en solig sommardag och penslar fram små fina fynd. Det finns väl de som gör det. Själv kan jag inte påminna mig att jag har gjort det i någon större utsträckning.

Den arkeologiska vardagen är mest en massa annat. Spännande, jobbigt, tungt, blött, kladdigt, soligt, vackert, oväntat – inte sällan mycket av det där på en och samma gång. Omväxlande, minst sagt.

Det här är så mycket vardag det kan bli. Schaktkontroll av ledningsschakt i det äldsta Varberg. Nära den tidigare havsstranden, vilket man möjligen kan ana i bilden.


Snöstorm i norra Bohuslän. Jobbet måste göras, trots vädret.


Ibland hjälper det inte ens med karta, kompass och GPS på samma gång. Till och med en kulturgeograf kan undra över vägen ibland.


Lustiga fynd gör man. Kaffe, någon?

Foto: Jörgen Streiffert

Glädjen över det oväntade, som när vi hittade en medeltida ödegård i Tissered utanför Ulricehamn. Visserligen anade vi att det borde finnas en gård i området, med tanke på att där fanns stora mängder fossil åkermark i närheten och dessutom en folklig tradition om en försvunnen stad (!), som skulle övergivits efter digerdöden. Men att den skulle komma rakt i våra sökschakt var kanske en smula oväntat. Härden som bloggförfattaren begrundar fick en prydlig datering till 12/1300-tal.



Tidig morgon, kallt, rått men vackert.


Åsunden en tidig höstmorgon. Att ibland räta på ryggen och avnjuta vackra vyer hör också till jobbet. Inte bara för skönhetsupplevelsen – om man glömmer bort att det finns ett landskap runt utgrävningsschaktet så missar man de viktiga sammanhangen.


Ibland är det faktiskt bara vackert. Röset Lyse 22 i Bohuslän en decemberdag. Kallt och blåsigt var det – men utsikten...


Kvarndamm i Svartrå. Inventering är nästan det roligaste med jobbet. Vackra landskap och nöjet att hitta nya fornlämningar.

fredag 6 mars 2009

Hur gick det i Träslöv?


Jotack bra. Vi skulle ju avgränsa tomten till Skultagården som låg omedelbart intill den gamla kyrkan i Träslöv (strax öster om Varberg) och jag närde en liten förhoppning om att hitta något som kunde ge en fingervisning om gårdens ålder.

Träslöv är en av de större byarna i Halland. Huvuddelen av de halländska byarna har bara 2-3 gårdar och det finns dessutom många (kamerala) ensamgårdar. Träslöv hade hela 16 gårdar när den första svenska jordeboken sammanställdes 1646. Nu finns det andra stora byar i närheten (t.ex. Grimeton) så Träslöv är inte unikt. Men det tål att funderas på - vad är bakgrunden till de stora byarna här?

De flesta gårdarna låg någon kilometer sydväst om kyrkan i det äldsta kartmaterialet. Samtidigt finns det stora områden med bandparcellerad åkermark (d.v.s. tidigmedeltida åkrar) öster om kyrkan. I närheten av kyrkoruinen har man också på ett par ställen funnit tidigmedeltida lämningar. Så det är ganska uppenbart att bebyggelsen har flyttats från lägen nära kyrkan och den äldsta åkermarken ut mot utmarken. Det är i och för sig helt enligt modellen för hur den halländska agrarbebyggelsen brukar bete sig, men det är alltid intressant att få det så tydligt bekräftat.




Vi kunde utan större problem avgränsa ett kulturlager med tegel, kalkbruk och en hel del keramik. Det verkar också finnas byggnadsrester kvar. Skärvan ovan var kanske den roligaste. Först trodde jag det var en jydepotte, alltså 15/1600-tal. Men nu undrar jag om det faktiskt inte är tidigmedeltida svartgods, den saknar de mer typiska jydepottedragen. Ska visa den för några kolleger. I övrigt fanns vi blandad keramik från 1500-tal och framåt.

Skultagården är alltså förmodligen medeltida och den enda som ligger kvar på sin äldsta tomt, vilket gör det hela extra spännande. Dessutom ligger den som sagt omedelbart intill kyrkan, vilket naturligtvis väcker alla möjliga slags funderingar kring huvudgårdar och gårdskyrkor.


Foto: Kulturmiljöbild, RAÄ


Kyrkan var en fin liten absidkyrka som revs i mitten av 1800-talet när en ny kyrka byggdes. Den kan mycket väl ha uppförts som en gårdskyrka under 1100-talet.

Vårt uppdrag var bara en utredning och i det här läget blir det förmodligen inte mer gjort på Skultagården, dock ligger besluten som alltid i Länsstyrelsens händer. Men platsen finns ju kvar för framtida studier.

tisdag 3 mars 2009

Nu börjar den...

Fältsäsongen alltså. Inventering i Hindås i morgon, utredningsgrävning i Träslöv på torsdag. Blir väl förhoppningsvis något att berätta om så småningom. Nu hoppas vi bara att det inte börjar vräka ned en massa blötsnö igen...